onsdag 31 oktober 2012

Liten lathund för utmattade, del 5









5. Du är du - i nöd, lust, sveda och värk

Så, vad hände på smärtkliniken? Ledsen att storyn stannade av.
Jag ordinerades som sagt tre saker:

1) signalstimulerande piller i låg dos (Tryptizol)
2) regelbunden motion i låg dos
3) regelbunden meditation i åtta veckor

Jag har varit mest öppen för de två senare. Kroppens och psykets egen läkande kraft hurra! Jag hade kommit långt på egen hand, men aldrig förstått hela sambandet mellan stressen, hjärnan och smärtan och vilken ond cirkel det kan bli. En stressad hjärna kan bli en hjärna med ständigt  smärtpåslag. En hjärna med ständigt smärtpåslag blir en trött hjärna. En trött hjärna ger en utmattad människa. En utmattad människa gör dåliga val.

Du som också har eller har haft stressrelaterad kronisk smärta vet säkert att det känns som om någon har hällt gift i dina ådror. Det sitter inte i lederna eller musklerna. Det sitter överallt, och hela tiden. När det ständigt gör ont är det lätt att man väljer fel strategier; soffhörnet, stillasittandet, smärtstillandet och tröstätandet. Det är lätt att smärtan blir en identitet - jag har ont och mitt liv gör ont. Efter längre tid i detta tillstånd är det lätt att det blir HELA ens identitet - vem är jag om jag inte har ont? Det handlar om komplicerade, psykologiska mekanismer som både individer och sjukvården har ganska dålig koll på.

När jag kom till smärtkliniken var jag livrädd för att bli - och avfärdas som - en "fibromyalgikärring". Jag hade läst tusen trådar på olika internetforum och ville inte bli en av alla de kvinnor som har en stor del av sin identitet i att de har ont. I sjukskrivning. I sveda och värk. I att det är synd om dem. Så här efteråt inser jag att det var det som gjorde att det tog så lång tid innan jag sökte hjälp. Det här skulle jag fixa själv. Det gjorde att jag led några år extra, men det var också den inställningen som gjorde att jag sedan fick så snabba resultat.

Jag började ta pillren.
Jag köpte ett ordentligt löpband och bra skor, och började springa i 35 minuter varannan dag. Varken mer eller mindre - men var noga med stretch och uppvärmning och att bli ordentligt genomsvettig.
Jag började meditera. Varje gång kroppen skrek efter alvedon, ipren, tigerbalsam, massager, spikmattor eller allt annat jag konsumerat som godis tog jag till mindfullnessmeditation i stället.

Och det fungerade! Det tog bara någon vecka, sedan var det som om någon hällt balsam över hela mig. Efter många år där ingenting funkat mot smärtan - varken vila, motion, smärtstillare, yoga eller terapier - så vek den plötsligt undan. Ganska snart började jag få kontakt med kroppens signaler. Kroppen sa ifrån när den blev trött och överbelastad, i stället för att larma hela tiden. Efter många års sömnproblem snusade jag som ett barn minst åtta timmar per natt och vaknade i ett tillstånd där kroppen surrade av tacksamhet.

När jag hade gått på smärtkliniken i ett par månader kallade läkaren och terapeuten mig till ett gemensamt möte. "Tack, för att vi fick träffa dig", sa de. "Det är så roligt att se att vår metod fungerar". Själv satt jag bara lycklig och log.

Det gjorde inte ont längre.
Det gjorde inte ont längre.







onsdag 3 oktober 2012

Liten lathund för utmattade, del 4






4. Med hälsning från hjärnan


Skynda, prioritera, dela, delge, nu!
Aldrig har tiden varit så närvarande i våra liv och vi själva så frånvarande.

Hur påverkar informationsstressen vår hjärna?
Och hur många bollar i luften är för många bollar i luften?

Här, på sidan 5 och framåt, hittar du några tankar om det: Tankar om tid

(Artikel ur Vasakronans kundtidning En bättre värd,
made by Intellecta Corporate.)









Liten lathund för utmattade, del 3







3. Var snäll mot dig själv

Vissa dagar på jobbet inser jag vilken kapacitet jag har, trots allt.

Kapacitet handlar mindre om övertid, uppgifter och många bollar i luften och mer om vilka människor man har omkring sig, vilka värderingar man samlas kring, vilka förutsättningar som ges och framförallt med vilken respekt man blir bemött. 

Är du i fel sammanhang, byt sammanhang.